Månad: mars 2007

Publicerat

The consequence of the karaoke-era for companies and organizations

The other day I listened to Charles Leadbeater, former editor at Financial Times, now thinker, debater and author. He described the post war eras:

  • 1945-1960 The era of need and necessities, when we wanted what we could get. A time for mass production and mass consumption.
  • 1960-1980/1990 The era of desire, when we moved from ”I need” to ”I want”, ”I can” and ”I do”.
  • 1990-2005 Business tried to catch up with the desire of the customers by ”mass customization”.
  • 2005- The karaoke era where everybody participates. Anyone can grab a microphone and take part. No matter what the conversation, there are always people wanting to make their voices heard.

When Charles worked for Financial Times less than 5% of those who wrote letters to the editor, were published, and then heavily edited. On the debate pages only well knowns or friends of the editor appeared. Now anyone can make themselves heard in blogs, podcasts, MySpace …
Business logic is changing from traditional value chains from design production to sales, where the company has control over every stage. Now we are seeing interaction with customers and citizens involved at every step. We are using these possibilities for:

  • Greater freedom of choice
  • Creating services together. When people know what they want they want to join the conversation about their needs.
  • Self-management – we get the tools to make or create what we want.

We want to engage in that which is important for us like being born, getting married, having children, falling seriously ill, dying …

More and more companies and organizations are seeing the new business logic and creating opportunities for interaction, participation and self-creation. The difficulty lies in breaking established patterns as to who does what. If a company with a million customers gain access to their time gets resources corresponding to 1000 full time employees.
Public sector is having the greatest difficulties with the transition. Much de-pending on it being led by politicians believing that they have the monopoly on democracy and citizen participation. But also as many of the staff see themselves as professionals and diminish the qualifications of others.

Publicerat

Karaoke-erans konsekvenser för organisationer och företag

Häromdagen lyssnade jag på Charles Leadbeater, f.d. redaktör på Financial Times, nu tänkare, samhällsdebattör och författare. Han delade upp efterkrigstiden i olika eror:

  • 1945-1960. Behovens och nödvändighetens era, då vi ville ha det vi kunde få. Enn tid för massproduktion och masskonsumtion.
  • 1960-1980/1990. Längtans era, då vi gick från ”jag behöver” till ”jag vill”, ”jag kan” och ”jag gör”.
  • 1990-2005. Här försöker företagen hinna ikapp för att uppfylla konsumenternas och medborgarnas längtan, genom ”mass-customization”.
  • 2005 – . Karaoke-eran där alla medverkar. Alla kan ta tag i ”mikrofonen” och vara med. Oavsett ämnen så finns det människor som gör sin röst hörda i konversationen

    • .

När Charles började på Financial Times så publicerades knappt 5% av alla insändare, dessutom kraftigt redigerade. På debattsidorna publicerades bara kändisar och de som kände chefredaktören. Nu gör sig alla hörda i bloggar, podcasts, MySpace …

Affärslogiken förändras från traditionella värdekedjor, där företaget har kontroll på varje steg till interaktion där kunder och medborgare är involverade. Vi använder möjligheterna till:

  • Större valfrihet.
  • Att skapa tjänster tillsammans. När folk vet vad de vill så vill de vara med i ett samtal om sina behov.
  • Self-management – vi får de verktyg vi behöver för att göra eller skapa det vi vill.

Vi vill vara engagerade i det som är viktigt för oss, som att födas, gifta oss, få barn, bli allvarligt sjuka, dö …

Fler och fler företag och organisationer har sett den nya affärslogiken och skapar möjligheter till interaktion, medverkan och självskapande. Svårigheten ligger i att bryta sina invanda mönster om vem som gör vad. Ett företag med en miljon kunder varav man får tillgång till 1% av deras tid, får resurser motsvarande 10000 heltidsanställda.

Offentlig sektor kommer att ha svårast med omställningen. Mycket beroende på att den leds av politiker som anser sig ha monopol på demokrati och medborgarinflytande. Men också eftersom många av de anställda ser sig som de självklart professionella i området och inte förmår att ta tillvara på andras resurser.

Publicerat

Making decisions in the fog

Decisions are what we do, when we do not know what to do, wrote Elliott Jaques. This implies that decisions are made under uncertainty and that it can take long time before we can evaluate the decision. It is not easy to get any insight into how higher managers make decisions. Most interviews focus on what has been successful and rarely on the agony of the decision. Oscar winning The Fog of War gives insight into decision making. Making heavy decisions under time pressure, balancing the need of a fast decision against getting more information and time for thought. But also the insight of that it is I and nobody else that can take the decision.

Questions to think about when watching the film:

  • How are decisions taken, what is the process?
  • How is timing balanced between the need of a fast decision against gatting for information?
  • If they had known what was known at the point of the decision, would they have decided differently?
  • Knowing the outcome, should they have handled the decision process differently?
  • How much can a decision maker distance him-/herself from the human and moral consequences?
  • With hindsight, some decisions are wrong, how can one live with that?

My rating:
2 stars

Publicerat

Genom dimman till beslut

Beslut är det vi gör när vi inte vet vad vi skall göra, skrev Elliott Jaques. Det innebär att beslut alltid tas under osäkerhet och att det kan dröja länge om man vet om beslutet är rätt eller ej. Det är inte lätt att få insikt i hur höga chefers beslutsfattande går till. Intervjuer tar oftast upp det som visat sig framgångsrikt och handlar sällan om beslutets vånda. Oscarsbelönade Fog of War ger en inblick i beslutsfattande. Att ta stora svåra tunga beslut under tidspress, balanserande vikten av snabbhet mot behovet av mer information och tid för tanke. Men också insikten om att det är jag och ingen annan som skall ta beslutet.

Frågor att fundera på när man ser filmen:

  • Hur tas beslut, hurdan var beslutsprocessen?
  • Hur balanseras timingen mellan behovet av snabbt beslut mot att få tid att tänka och inhämta mer fakta?
  • Om de hade känt till det som var okänt vid beslutstilllfället, hade de tagit ett annat beslut?
  • Med facit i hand om hur det gick, fanns det något de borde hanterat annorlunda i beslutsprocessen?
  • Hur mycket kan en beslutsfattare distansera sig från beslutets mänskliga och moraliska konsekvenser?
  • Med efterklokhet är en hel del beslut felaktiga, hur kan man leva med det?