Ãnnu en amerikansk managementbok enligt ”koka soppa på spik”-metoden. Jag har stor respekt för det arbete som McKinsey gör, även om de inte alltid har rätt och inte heller är så bra på implementering. Men jag känner mig övertygad om att boken förenklar eller inte synliggör de arbetssätt och det kunnande som finns där.I inledningen visar författarna en uppdragstriangel med tre hörn: analysera, presentera och leda. Ganska mycket läggs på att beskrivna den datadrivna analysfasen. Det är också den bild många har av McKinsey, hur en hord av konsulter kommer in och intervjuar och gräver fram information och data.Ett analysverktyg är logikkartan MECE (Mutually excluding, completely exhaustive). Logikkartan är ett förklaringsträd där varje nod är unik, det finns inte några överlappande punkter (ömsesidigt uteslutande) och kartan som helhet täcker allt (fullständigt uttömmande). Det låter logiskt lockande att allting reduceras till tydliga alternativ. Min erfarenhet är att motsatsen är sannare, nämligen att allt hänger ihop och att använda diagram för att visa sammanhang och påverkan är viktigare för att hitta hävstängerna – det som verkligen ger effekt. Detta sagt samtidigt som jag tycker att analysavsnittet är det mest intressanta i boken. Resten är verkligen tunt och återger förmodligen inte på något sätt nyanserna i McKinseys arbetssätt.Det verkligen intressanta är det som inte finns med. I triangeln står data < -> intuition. Ordet intuition nämns sedan inte alls i boken. Och det är ju konsulternas omdöme som är det viktiga, vilka frågor att ställa, vilka data att söka och framför allt vilka icke-linjära tankesprång som leder till slutsatserna i analysen och rekommendationerna. Samla data kan vem som helst göra. Det man betalar McKinsey och skickliga konsulter för är deras förmåga att täka och det går inte att beskriva i en bok. The McKinsey Mind, understanding and implementing the problemsolving tools and management techniques of the world’s top strategic consulting firmEthan M Rasiel, Paul N FricaMitt betyg: